Återhämtningsmöjligheter

Återhämtningen efter regelbundna arbetsinsatser kan inte skjutas upp, utan behöver i stort sett genomföras varje dag (Demerouti et al., 2009) för att individen skall kunna gå utvilad till arbetet.
Individens möjlighet till egenkontroll i samband med själva arbetsdagen spelar en viktig roll för återhämtningen (van Veldhoven, 2008) i form av Återhämtningsmöjligheter. Återhämtningsmöjligheter handlar om raster, pauser, arbetstider, arbetsschema och semester och hör ihop med arbetspassen och med ”gränsen” mellan arbetspassen och fritiden. Forskare i Nederländerna har kunnat visa på hur Återhämtningsmöjligheter är länkade till mindre Återhämtningsbehov efter arbetet (van Veldhoven et al, 2009). Wentz & Gyllensten (2015) visade också på hur goda Återhämtningsmöjligheter är kopplade till mindre Återhämtningsbehov efter arbetet. Wentz & Gyllensten (2015) fann också att höga arbetskrav hade betydelse för mindre Återhämtningsmöjligheter.

Återhämtningsprocessen både under själva arbetsskiftet och mellan arbetspassen vilar på tillgång på flera olika möjligheter att återhämta sig. Samtidigt har Återhämtningsmöjligheter visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för att återhämtning från ansträngningen från arbetsuppgifterna. (Meijman and Mulder1998). Återhämtningsmöjligheter kan också kallas för intern återhämtning medan återhämtningen mellan arbetspassen kallas för extern återhämtning.

Instrumentet Återhämtningsmöjligheter

Instrumentet Återhämtningsmöjligheter (van Veldhoven et al., 2009) (Bild 1) registrerar den sammantagna effekten av flera olika Återhämtningsmöjligheter kopplade till arbetsdagen. När skalan översatts till svenska från nederländska så homogenitetstestades den på 145 personer och visade då en god homogenitet/reliabilitet med ett Chronbachs Alfa = 0,803. För ytterligare psykometriska egenskaper se rapport (Wentz och Gyllensten, 2015). För beräkningar av gränsvärden se avsnitt Analys och beräkningar i Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 158 Utprovning av gränsvärden för Snabbtest Behov av återhämtning efter arbetet version 1 utveckling av ett webbinstrument. Rapporten kan hämtas från www.amm.se/behovavaterhamtning.

Mitt arbete och mina Återhämtningsmöjligheter

Skatta dina återhämtningsmöjligheter och markera med X på varje fråga

  1. Kan du ta en paus i arbetet om du tycker att det behövs?
  2. Kan du själv bestämma när din arbetsdag börjar och slutar?
  3. Kan du själv bestämma när du skall ta rast?
  4. Kan du ta semester när du vill?
  5. Kan du ta en ledig dag när du vill?
  6. Blir du inkallad när du har en ledig dag eller semester?
  7. Är dina arbets- och vilotider ordnade på ett bra sätt?
  8. Har du möjlighet att arbeta på tier som passar ditt privatliv?
  9. Påverkas ditt privatliv negativt av oregelbundna arbetstider?

De elva frågorna i Återhämtningsmöjligheter besvaras i webbverktyget via fyra svarsalternativ och med poängsättningen 0-3 där motsvarande svarsalternativ är Aldrig. Ibland, Ofta och Alltid: Fråga 6 och 9 har en omvänd poängberäkning.

Åtgärder

Diskutera med dina arbetskamrater, ditt skyddsombud och din chef hur ni kan minska ohälsosam påverkan från arbetet. Vilka åtgärder som bör väljas beror på vilka förhållanden som gör arbetet psykiskt påfrestande.

Referenser

Meijman TF, Mulder G (1998) Psychological aspects of workload. In:Drenth PJD, Thierry H (eds) Handbook of work and organizational psychology, vol 2. Psychology Press, Hove, pp 5–33

Demerouti, E., Bakker, A. B., Geurts, S. A., & Taris, T. W. (2009). Daily recovery from work-related effort during non-work time. In Current perspectives on job-stress recovery (pp. 85-123). Emerald Group Publishing Limited.

van Veldhoven, Marc JPM, and Judith K. Sluiter. (2009) ”Work-related recovery opportunities: testing scale properties and validity in relation to health.” International archives of occupational and environmental health 82.9 (2009): 1065-1075.

Van Veldhoven M. Need for Recovery after Work. (2008) An overview of construct , measurement and research. In (Eds Houdmont J & Leka S) Occupational Health Psychology Nottingham University Press, 3-28.

Wentz K, Gyllensten K. Utprovning och anpassning till svenska förhållanden av två återhämtnings-instrument. Rapport 153. Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Skriv ut