Kvalitet i arbetet
Webbinstrumentet inleds med skattning av Behov av återhämtning efter arbetet. Därefter skattar användaren sina arbetsförhållanden inom fyraområden. Ett av dessa är Kvalitet i arbetet. Kvalitet i arbetet speglar upplevelsen av välbefinnande eller personlig tillfredställelse i perspektivet av att kunna göra ett så bra arbete som man skulle vilja. Annorlunda uttryckt; att känna sig nöjd eftersom man kan göra sitt arbete på ett sätt så att man uppnår en tillräckligt god kvalitet utifrån egna bedömningsgrunder.
Kvalitet i arbetet är baserad på fyra frågor publicerade av Aronsson et al. (2010). Frågorna 2 och 3 har en omvänd poängberäkning.
- Har du tillräckligt med resurser att utföra ditt arbete på ett för dig tillfredställande sätt?
- Händer det att du känner dig otillräcklig för att du inte kan ge det stöd/hjälp som du skulle vilja?
- Har du så mycket att göra att du inte hinner göra ett så bra jobb som du skulle vilja?
- Är du nöjd med kvaliteten på det arbete som du gör?
Kvalitet i arbetet och Behov av återhämtning
Det aktuella webbinstrumentet grundar sig på en arbetsmiljö- och hälsoenkät som registrerar egenskaper i arbetsmiljön och mått på hälsa. Enkäten har vid studiens slut våren 2018 fyllts i vid fem tillfällen under 2 år av ca 1600 svaranden från fyra olika yrkesområden. Av samtliga arbetsmiljömått visade lägre poäng i dimensionen Kvalitet i arbetet både vid basmätningen 2016 2016 och vid slutmätningen 2018 ha det starkaste sambandet av samtliga arbetsmiljöskalor med ett högt Behov av återhämtning efter arbetet.
Tidigare forskning kring betydelsen av upplevelse av kvalitet i arbetet
I Sverige har forskning kring möjligheten att känna sig nöjd med kvaliteten på arbetsresultatet funnits med när man undersökt varför människor har varit friska under en längre tid ”långtidsfriskhet” (Aronsson et al. 2004). Långtidsfriskhet handlar om låga mått på sjukfrånvaro tillsammans med låga mått på sjuknärvaro för ett sannare mått på antal dagar som sjuk. Även i en studie av Vingård och medarbetare (2000) visade analysen av faktorer för ”långtidsfriskhet” att de mest betydelsefulla arbetsmiljöförhållandena för friskhet var att mycket ofta vara nöjd med hur arbetsuppgifterna kunde utföras, att tycka att man har ett bra jobb och att få uppskattning från arbetskamrater.
Hodson (1998) undersökte stolthet över hur väl man lyckas fullgöra sina arbetsuppgifter (eng. Pride in work) eller Stolthet över arbetsresultatet och finner att Stolthet över arbetsresultatet har starka kopplingar till arbetssituationen snarare än att vara ett ”personlighetsdrag”. Stolthet över arbetsresultatet kan sammanfattas i termer av att få göra själva uppgiften med hög kvalitet (completing task) och har en stor betydelse för den anställdes självkänsla, upplevelse av framgång och glädje. Även Frankenhäuser (1977) för fram att stress i arbetslivet utifrån en psykologisk utgångspunkt handlar om människors grundläggande behov av att möta utvecklande utmaningar i arbetet men också att känna sig stolt över det man utför.
Pousette (2001) understryker i sitt avhandlingsarbete kring människovårdande yrken betydelsen av att ha möjligheten att ”göra gott för andra”. Annorlunda uttryckt så riskerar annars den anställde att uppleva en konflikt mellan på vad som är ett väl utfört arbete baserat på yrkesetik/utbildning, sin egen önskan att möta brukarens behov och bristen på tillgängliga resurser. I sin strävan att svara upp mot ett väl utfört arbete baserat på yrkesetik/utbildning, även under resursbrist, anstränger sig den anställde mer än vad denne egentligen orkar, vilket i sin tur leder till stress. I samma anda beskriver Eklöf (2017) ett fenomen, främst från skolans, vårdens och omsorgens områden, där de anställda riskerar att drabbas av Etisk stress. Etisk stress kan handla om att tvingas arbeta på en kvalitetsmässigt så låg nivå och också tvingas fatta beslut som är moraliskt ”fel” men som istället svarar mot tillgängliga resurser. Vidare beskriver Eklöf (2017) vad det är som i arbetet kan skapa både välbefinnande för individen och nytta (i form av gott arbetsresultat) dvs att kunna göra något där resultatet går att se, som också har betydelse för andra människor och där individen har möjlighet att genom egna iakttagelser förfina/förbättra sina insatser.
Referenser
Aronsson G., Lindh . T (2004) Långtidsfriskas arbetsvillkor
En populationsstudie Arbete Hälsa nr 2004:10.
Aronsson G., Wanja Astvik, W., Gustafsson K. (2010) Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa– en studie av förskola, hemtjänst och Socialtjänst. Arbete Hälsa nr 2010;44(7).
Eklöf, M. (2017) Psykosocial arbetsmiljö. Begrepp, bedömning och utveckling. Studentlitteratur: Lund.
Frankenhaeuser, M. (1977), Quality of life: Criteria for behavioral adjustment. International Journal of Psych, 12: 99–110. doi: 10.1080/00207597708247381
Randy Hodson R. (1998) Pride in task completion and organizational citizenship behaviour: Evidence from the ethnographic literature, Work & Stress, 12:4, 307-321, DOI:10.1080/02678379808256869
Pousette A. Feedback and Stress in Human Service Organizations. Department of Psychology Göteborg University, Sweden: 2001.
Vingård E, Josephson M, Aronsson G & Nilsson M (2000) Psykosocial arbetsmiljö i Gotlands kommun – en studie av nedvarvning, återhämtning och friskfaktorer. HAKuL-projektet Stockholm: Karolinska institutet, Rapport 2000:2. ”