Bakgrund

Bakgrunden till webbinstrumentet är en forskningsstudie som heter Hur underlätta återhämtning från arbetskraven i olika åldersgrupper för att uppnå en hållbar hälsa och ett inkluderande arbetsliv

Vetenskaplig frågeställning

Den vetenskapliga frågeställningen utgår från en studie gjord av Aronsson och kollegor (2010). Forskarna studerade arbetsvillkor, genomförd återhämtning (eller kvarstående trötthet), hälsa och individens strategier för att handskas med arbetskraven. De studerade yrkesgrupperna arbetade inom förskola, hemtjänst och socialtjänst. Man delade via en erkänd beräkningsmetod in deltagarna i tre olika grupper som återspeglade om man var återhämtad, tillhörde en mellangrupp eller var ”icke återhämtad”.

Den ”icke återhämtade” gruppen kunde sedan efter ytterligare analys av det insamlade materialet beskrivas som att man hade jämförelsevis höga arbetskrav, otillräckligt med resurser för att göra arbetet, otillräckligt med stöd från arbetsledningen och ett otillräckligt med utrymme för att samtala och reflektera tillsammans kring arbetsuppgifterna. I bilden fanns också stresspräglade arbetsstrategier som att arbeta mycket snabbt, en benägenhet att hoppa över raster eller att arbeta på fritiden för att hinna med arbetet. Ett ytterligare fynd i det den ”icke återhämtade”- gruppen var en betydligt högre ohälsorapportering. Vid en jämförelse med den bäst återhämtade gruppens situation så uppvisade den ”icke återhämtade” gruppen en 18 gånger högre risk för nedstämdhet, en 9 gånger högre risk för sömnsvårigheter och en 2 gånger högre risk för värk i nacke och rygg. Samtidigt hade inte gruppen en högre sjukfrånvaro vilket forskarna tolkade som sk sjuknärvaro på arbetsplatsen. En av forskarnas slutsatser kring effekter på hälsan och arbetsförhållanden var att otillräcklig återhämtning i ett nästa steg borde studeras över tid och i fler yrkesgrupper. Detta har en forskargrupp på Arbets –och Miljömedicin i Göteborg arbetat med sedan 2014. Slutmätningarna blev klara under våren 2018.

Syfte

Syftet med studien kring Behov av återhämtning efter arbetet var att över 2 års tid undersöka Behov av återhämtning och mått på hälsa hos 4 yrkesgrupper (ingenjörer och arkitekter, snickare, sjuksköterskor och hemtjänstpersonal). Genom att analysera Behov av återhämtning efter arbetet hos yrkesgrupper med höga psykiska krav, höga fysiska arbetskrav och kombinationen mellan höga psykiska och fysiska arbetskrav i 3 olika åldersgrupper kan kunskapen om förutsättningarna för en hållbar förmåga att arbeta ökas. Ett vidare syfte med studien var också att skapa och sprida ett enkelt mätverktyg på webben. Verktyget kombinerar mått på arbetskrav och resurser med Behov av återhämtning efter arbetet. Genom att via webbverktyget fånga upp tidiga signaler i form av Behov av återhämtning efter arbetet kan man förebygga ohälsa vilket också kan ge en hållbar arbetsförmåga och att arbetslivet är inkluderande.

Betydelse

Den nya kunskapen efter att under 2 års tid ha undersökt behov av återhämtning efter arbetet och mått på hälsa hos 4 yrkesgrupper gav ett underlag för att räkna ut vad som är en hälsosam respektive ohälsosam nivå av trötthet efter arbetet. Utifrån ett gränsvärde för Behov av återhämtning efter arbetet gick det att beräkna vad som är för höga eller för låga ”poäng” eller värden för när det gäller olika arbetskrav och resurser under arbetsdagen.

Det webbaserade verktyget fungerar genom att det ställer krav och resurser i arbetet mot Behov av återhämtning efter arbetet (tröttheten). De resurser och krav, som efter beräkning visat sig vara mest betydelsefulla för tröttheten efter arbetet var Att kunna göra ett arbete med hög kvalitet och att ha Återhämtningsmöjligheter kopplade till arbetsdagen respektive mängdkrav och känslomässiga krav.

Om resultatet av skattningen visar på ett för högt behov av återhämtning eller för lite resurser eller för höga krav och därmed risk för ohälsa får den som gör testet via websidan också råd om nödvändiga förbättringar. Snabbtest: Behov av återhämtning efter arbetet kan användas anonymt av den som vill skatta sitt Behov av återhämtning efter arbetet men också av Företagshälsovården, HR avdelningar, fackföreningar och arbetsgivare. Instrumentet kommer också att kunna erbjudas till primärvården och också kunna demonstreras på Läkarprogrammet. Webbinstrumentet samlar inte in eller sparar skattningarna.

Vid sidan av ohälsoproblemen så har den arbetsrelaterade tröttheten (behov av återhämtning) också en allvarlig och mycket väl dokumenterad negativ effekt på säkerhet i arbetslivet (Kecklund et al (2010). Kunskap om hur man via arbetsförhållandena kan underlätta att medarbetaren är återhämtad inför varje arbetspass minskar risken för arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Samtidigt kan ökad hälsa och välbefinnande möjliggöras tillsammans med ett bättre arbetsresultat.

Studien har genomförts i samarbete med arbetsmarknadens parter och finansierats av AFA-försäkring. Kontakt har tagits med lokala fackliga företrädare för att dessa skall kunna informera om studien.

Kontakt och mer info

Upplysningar om studien lämnas av projektledare Kerstin Wentz Fil dr, Leg Psykolog Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset område 6, Box 414, 405 30 Göteborg. Tel 031 786 3219

Sammanfattning av internationell forskning kring Behov av återhämtning efter arbetet och arbetskrav, se Rapport på Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhusets hemsida (www.amm.se/behovavaterhamtning) eller läs under de andra rubrikerna i menyn på den här webbplatsen.

Viktigaste referenser

Aronsson G., Wanja Astvik, W., Gustafsson K. (2010) Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa– en studie av förskola, hemtjänst och Socialtjänst. Arbete Hälsa nr 2010;44(7).

Kecklund, G, Ingre M,Åkerstedt T. Arbetstider, hälsa och säkerhet – en uppdatering av aktuell forskning. Stressforskningsrapportnr 322, Stockholm, 2010.

Skriv ut