Känslomässiga krav i arbetet

Arbetsuppgifter och arbetssituationer som kan vara starkt psykiskt påfrestande är att bemöta människor i svåra situationer, lösa konflikter, fatta svåra beslut under press där också etiska dilemman ingår. Även upplevelsen av akut allvarlig risk eller fara i arbetet räknas till känslomässigt påfrestande arbetsförhållanden.

Arbetsuppgifter som framkallar känslomässiga reaktioner är ansträngande eftersom individen måste aktivt hantera sina egna reaktioner Martínez-Iñigo et al. (2007). Forskarna Taris m fl (2009) finner också att höga känslomässiga krav har samma effekt på välbefinnandet (sänkning) som höga mängdkrav i arbetet.

Känslomässiga krav

Är ditt arbete känslomässigt krävande?

Frågan "Är ditt arbete känslomässigt krävande?" besvaras i webbverktyget via svarsalternativen Ja och Nej. Frågan är hämtad från skalan Känslomässiga krav ur COPSOQ II (Copenhagen Psychosocial questionnaire) Berthelsen et al. (2014) Skalan Känslomässiga krav består ursprungligen av fyra frågor med poängsättning 0-100 poäng.

Undersök också din arbetssituation genom det här verktyget.

Undersökningsverktyg

Känslomässiga krav/Emotionella krav

På den här arbetsplatsen finns det en eller flera personer:

När förekommer det? Hur ofta förekommer det? Vilka situationer och vilka personer handlar det om?

Eklöf M. Psykosocial arbetsmiljö. Begrepp bedömning och utveckling. Studentlitteratur, 2017 Lund.

Åtgärder

Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på särskilt påfrestande arbetsförhållanden.

Exempel på åtgärder som bör övervägas vid starkt känslomässigt påfrestande arbete är regelbundet stöd av handledare eller tillgång till annan expert inom området, särskilda informations- och utbildningsinsatser, hjälp och stöd från andra arbetstagare, och rutiner för att hantera krävande situationer i kontakter med kunder, klienter med flera. Eklöf et al. (2014) fann att känslomässig bearbetning inom sjukvården ledde till mindre stresspåverkan på sjukvårdspersonalen och en ökad patientsäkerhet.

Diskutera med dina arbetskamrater, ditt skyddsombud och din chef hur ni kan minska ohälsosam påverkan från arbetet.

Referenser

Berthelsen, H., Westerlund, H., & Søndergård Kristensen, T. (2014). COPSOQ II: en uppdatering och språklig validering av den svenska versionen av en enkät för kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser. Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Eklöf, M. Psykosocial arbetsmiljö.Begrepp, bedömning och utveckling.(2017) Studentlitteratur, Lund.

Eklöf, M., Törner, M., & Pousette, A. (2014). Organizational and social-psychological conditions in healthcare and their importance for patient and staff safety. A critical incident study among doctors and nurses. Safety science, 70, 211-221.

Martínez-Iñigo, D., Totterdell, P., Alcover, C. M., & Holman, D. (2007). Emotional labour and emotional exhaustion: Interpersonal and intrapersonal mechanisms. Work & Stress, 21(1), 30-47.

Sverke M, Falkenberg H, Kecklund G, Magnusson Hanson L, Lindfors, P.

Taris, T. W., & Schreurs, P. J. (2009). Explaining worker strain and learning: how important are emotional job demands?. Anxiety, Stress & Coping, 22(3), 245-262.

Skriv ut